| Tillbaka |
|
10 september 2020
|
I söndags anordnade KAK bankörning på Arlanda Test Track 1. Jag anmälde mig bara till förmiddagspasset, delvis eftersom jag sedan tidigare vet att inbromsningen i den branta nedförsbacken in i den tvära hårnålen verkligen kan döda bromsarna totalt, och delvis för att då fanns det ett schema med en erfaren instruktör.
Schemat började med en lätt genomgång, tanken var att vi skulle känna på hur våra bilar beter sig i extrema situationer. Första övningen var full broms från hög hastighet. Jag kom i upp i 140 knyck där man skulle bromsa. Fastän man trycker max på bromspedalen kommer man rätt långt i den farten..
Nästa övning var undanmanöver, typ älgtest. Första två försöken körde jag med ESP inkopplat, vilket tydligen räddade bilen genom konerna. Till skillnad från dem med lite äldre bilar, som snurrade direkt. Nästa två försök körde jag utan ESP. Det gick som väntat sämre. Första svängen funkar, men i nästa sväng blir belastningen för stor.
I första försöket utan ESP snurrade jag rejält i andra svängen. I andra försöket lyckades jag hålla kärran i bredsladd, nästan hela vägen tillbaka till det rätta spåret. Men inte riktigt, för att inte riskera några stenar i gräset valde jag en annan riktning och fick bromsa ner till stopp istället.
Tredje och fjärde övningen var rundbana. På området finns Sveriges största ('enda') helt cirkulära rundbana. Vi blev instruerade att helt enkelt köra tre varv så snabbt som möjligt, först tre omgångar i vänstervarv, och sedan tre omgångar i högervarv. Jag tror att jag lyckades att få det att skrika kontinuerligt från däcken i åtminstone 2½ varv :-)
Därefter var det äntligen dags att ge oss i kast med banan. Till att börja med körde vi bara korta etapper genom en kurva och sedan var det stopp på rakan. För att hålla ner farten och givetvis för att fokusera på respektive kurva. Jag körde bakom en röd Camaro SS som mullrade häftigt. Fast snart rykte det lika häftigt från hans bromsar..
Det var snart dags för alla att ta en paus. Medan vi gick genom våra erfarenheter byggde de om banan, återigen för att hålla ner farterna (och i praktiken för att undvika den där mördande bromsningen ner till hårnålen). Det gjorde att banan inte alls går att genomföra mot förra gången jag körde här.
Mitt på den längsta 'rakan' fanns en riktigt tvär hårnål, och på vägen tillbaka körde vi istället ner om bergsknallen förbi manöverområdet innan vi styrde tillbaka till den egentliga banan. Det funkade bra. Möjligtvis förutom svängen efter hårnålen av banan, som var lite väl smal och gropig på samma ställe.
I vilket fall som helst var det skoj att kunna gasa på lite och sträcka ut musklerna en aning. Efter alldeles för många varv var jag rätt nöjd och svängde av en stund. Både jag och bilen behövde vila en stund. Jag var glad att jag hade valt att köra med Snövit, eftersom jag har r-däck till den. Det gick ändå rätt hårt åt dem.
Och när både jag och bilen svalnat en aning blev det förstås fler varv. Enligt min tidtagning kom jag ner till 0:44,1 som bäst. Det blev allt färre ute på banan, men jag höll igång till klockan tolv då förmiddagspasset tog slut. Fast en av arrangörerna tyckte att jag kunde komma tillbaka efter lunch, med en annan bil om jag ville.
Sagt och gjort, så fick det blev. Jag åkte hem och åt en snabblunch innan jag satte mig i Nessie och körde tillbaka dit. På eftermiddagspasset var det fria varv som gällde. Det hade kommit några killar med riktiga tävlingsbilar, det fanns två st Lotus Exige V6, och bland annat ett gäng hundkojor.
Eftersom jag var varm i kläderna gasade jag ut direkt. Efter något varv var däcken tillräckligt varma och jag kunde ladda på lite grann. Så skoj. Den har sådan brutal kraft. Man måste verkligen hålla igen en aning för att inte överköra. Det blev bara två korta pass, och jag körde inte så många varv åt gången.
Jag lyckades dock komma ner på 0:42.7 som bästa tid under de få varven. Jag trodde inte skillnaden skulle var så stor. Inte på den här banan, speciellt eftersom den var så tricksig med väldigt många mycket snäva svängar. Det är därför det är så intressant att faktiskt mäta tiderna.
Jag stannade inte kvar hela dagen. Jag hann dock bli intervjuad innan jag fick en chans att köra därifrån. Man får se om det blir något av det eller inte. Sedan var jag väldigt nöjd och körde lugnt hemåt på slingriga småvägar i det soliga vädret.
Bilder på stillastående fordon tagna av mig, bilder på rörliga fordon tagna av mina klubbmedlemmar.