Året efter (1987) åkte jag och några andra kompisar till Tandådalen i Sälen. Den resan handlade egentligen mer om allt runtomkring men det var ändå en skidresa. Planen var att hyra en Saab 900 i Kristianstad, åka till Göteborg och plocka upp en kompis och sedan bila på natten till Sälen. Där uppe skulle vi träffa ett annat par, som jag inte kände innan, och sedan lämna tillbaka bilen i Borlänge. Sedan skulle vi åka tåg hem.

Resan upp gick väl i stort som planerat, även om det var väldigt svårt att sova i bilen innan mitt nattpass. Jag minns dock att det var längre upp än jag trodde. Dagen efter skulle vi lämna tillbaka bilen, men på morgonen startade den inte. Då den bogserades till verkstad, där de sade att problemet var fruset vatten i förgasaren. Så i med lite k-sprit och så ett nytt försök nästa morgon.

Morgonen efter var det snorkallt men bilen startade. Tanken var att den andra kompisen skulle åka med till Borlänge och skjutsa oss tillbaka, för "det är ju så nära". Nja, kanske på kartan, men inte i verkligheten. Det är egentligen mer än 200 km. Till råga på allt var det snöstorm och extremt dåligt väglag. Vad jag minns var det bara ett par isiga spår på vägen hela vägen ner. Det tog i alla fall mer än tre timmar dit. Sedan skulle vi bara hem igen. Det var den dagen. Vi var inte tillbaka förrän det var mörkt.

Men äntligen var det dags för lite skidåkning. Problemet var bara att det var ungefär -40 grader ute. Det gick i stort sett bara att åka ett åk och sedan var man tvungen att åka in i värmestugan och värma sig. Vilket iofs var väldigt trevligt. Bland annat trasslade min tjejkompis ihop det med mig.. Ett bra sätt att hålla värmen på nätterna.. Men det var en kort semesterflirt.

Enligt mitt minne var det svinkallt hela veckan. Vi åkte upp och ner i Stora Backen och tränade på hopptrick som spread eagle, helikoptern mm. Tyvärr lyckades jag aldrig sätta någon helikopter, men jag var bra nära flera gånger. En gång minns jag att jag glömt att jag hade en tung ryggsäck, så när jag hoppade "ramlade" jag baklänges och landade på huvudet.

Till slut var det dags att åka hem, och det gick utan missöden, fastän det fortfarande var svinkallt och jag minns att vi fastnade på Borlänge tågstation väldigt länge.